To be honest - TBH.nu

Frihet, jämlikhet och systerskap?

En krönika av Linda "Ela" Barna

Kvinnor har i flera hundra år kämpat för att få vara jämlika med männen. Det finns till och med dem som offrade sina liv för att vi kvinnor idag skulle få det bättre och kunna var fria individer, något som inte alltid varit självklart. Än idag lever jämlikhetsdebatten och är i allra högsta grad ständigt aktuell, vare sig det gäller kvinnans rätt till abort eller löneskillnader. Det verkar alltså fortfarande vara så att kvinnor har det svårare för sig i livet än män genom nästan alla delar av livet. Men det finns ett område där det inte alls är så – datorspelsvärlden.

Världen vi lever i idag tycks bli allt mer digital och en allt viktigare del av vår vardag spenderas online. Vi spelar spel, sköter våra ekonomiska bekymmer via nätet och dessutom kan stora delar av sociala liv kan i många fall äga rum över just internet. Den största skillnaden för kvinnor mellan nätet och livet utanför skärmen är väl den att kvinnor inte längre har något fysiskt handikapp online, utan en liten tyst tjej kan säga vad hon tycker och det hörs lika högt som när en fullvuxen karl öppnar munnen. Tjejer, vi behöver alltså inte längre höja våra röster för att höras! Det räcker men några knapptryck. Störst visar sig detta i den annars så mansdominerade spelvärlden, speciellt den delen där man tävlar i datorspel. Där har tjejer som spelar blivit ett mediafenomen, där de både syns, hörs och exponeras mer än killarna. Inte för att de är bättre än killarna – utan för att de är en minoritet. En minoritet som intresserar även de som inte spelar, eftersom de totalt smular sönder schablonbilden av den nördiga, datorspelande killen. Detta har lett till att spelande tjejer har nått en position i spelvärlden där de kan håva in en mängd fördelar i form av sponsorkontrakt, exponering och möjligheter till liv som rockstjärnor. Men endast på grund av sitt kön. Kvinnorna har i den här miljön tagit över killarnas annars så självklara roll som det överlägsna könet.

Vad som är intressant att se här är att när rollerna är ombytta och tjejerna när har alla chanser i världen att göra datorspelsvärlden till en av de mest jämställda någonsin gör de inte det. De har friheten att spela vad det vill på en jämlik nivå med männen och de har en möjlighet till ett tätt sammanslutet systerskap med kvinnor som delar samma intressen och passioner som de själva. Ändå tar de inte till vara på dessa möjligheter. De slänger istället ut frihet, jämlikhet och systerskap med soporna.

Varför, kan man fråga sig. Om nu kvinnor kämpat i hundratals år för en jämlik position jämte männen, och hela tiden krävt att dessa ska dela med sig för att kvinnor och män ska få det lika bra, varför är då inte dessa kvinnor beredda att göra detsamma? Handlar det kanske om egen överlevnad, att man tar det man vill ha till vilket pris som helst? Finns det då verkligen någon heder i att tävla i datorspel om man är tjej? Det skulle ju i så fall betyda att man öppet erkänner att man bara spelar för uppmärksamheten och de fördelar det ger. För total jämlikhet existerar såvitt jag vet på alla plan i datorspelssammanhangen, kvinnor har frihet att spela med och mot killar i både större och mindre tävlingar. Ändå gör det inte det. Genom att ge upp denna chans och istället koncentrera sig till en mindre scen där bara tjejer tillåts spela minimerar man ju möjligheten för antalet tjejer att vara på topp, för som vi nämnde tidigare utgör kvinnor en minoritet i datorspelsvärlden. Alltså, genom att ge upp jämlikhet och frihet tar dessa kvinnor också död på systerskapet, eftersom den enas död direkt blir den andres bröd i en så pass liten och tätt sammansluten församling. Spelande kvinnor blir därför lätt varandras värsta konkurrenter och systerskapet förvandlas till konkurrens, något som inte hade behövt hända i lika stor utsträckning om uppdelningen inte hade funnits.

Samtidigt kan jag inte klandra vissa tjejer. Självklart hade jag, och många med mig, inte tackat nej till att få resa jorden runt och tävla i de datorspel man älskar att utöva, även om det inte riktigt är på samma villkor som man från början tänkt sig. Jag hade antagligen inte heller tackat nej till modelljobb, tv-serier eller pengar som erbjudits mig enbart för att jag är tjej och ägnar mig åt datorspel. Men samtidigt tror jag man någonstans där måste rannsaka sig själv. Brinner du då egentligen för spelet eller är det mer för de fördelar det kan ge dig?

Varför agerar då dessa tjejer på detta sättet? Varför vägrar de ge efter och göra något när de väl har en chans att komma så nära frihet, jämlikhet och systerskap de bara kan? Har kanske den ursprungliga tanken bakom feminism dött ut eller förvandlats till ett ha-galet manshatar-monster som bara är ute efter hämnd och att ta? Varför tummar vi så lätt på de värderingar kvinnor i hundratals år har stärkt och kämpat för så fort vi erbjuds eftertraktade fördelar, om än av fel anledningar? Är vi verkligen SÅ lättköpta? Oavsett svaret så är det något fel med kvinnors situation och agerande i spelvärlden idag. Något så otroligt fel.